Då och då dyker det upp ny teknologi som ritar om kartan, mojänger som helt förändrar folks beteenden och därmed underminerar gamla trygga affärsmodeller. Videobandspelaren var en sån på sin tid, Sonys walkman också, och så inte minst hemdatorn och internet förstås.
Ett av de företag som varit ledande när det gäller att hitta på såna prylar är förstås Apple, man kan nästan säga att det är en del av deras själ. Det gällde delvis redan Apple II som jag minns från skolan. Det gällde än mer när den första Macen kom 1984. Reklamfilmens anspelning på Orwells dystopiska klassiker utlöste den första megahajpen kring bolaget. Det blev inte den sista.
Senast i raden är förstås iPaden, och miljondollarsfrågan när paddan lanserades var förstås om detta var ännu ett av dessa genidrag från Apple som skulle förändra allt, eller om det skulle stanna vid hajpen. Det är en fråga som är särskilt intressant inte minst för tre av de branscher som jag ofta jobbar med: bokbranschen, tidskriftsbranschen och tv-branschen. Alla tre fruktar förstås att iPaden ska förändra marknaden på ett sätt som helt underminerar deras affärsmodeller, men hoppas samtidigt att den kanske ska innebära nya möjligheter, eller helt enkelt bara vara en fluga.
Jag är själv ingen Apple-människa. Jag älskar deras design och upphör aldrig att förundras över det faktum att inte någon av deras konkurrenter någonsin lyckas med annat än bleka kopior.
Men tekniskt tror jag inte Apples väg leder till framtiden. Jag föredrar filosofin bakom öppen källkod, så när iPhone kom höll jag mig kanska kallsinnig, och inväntade Android-telefonerna istället. Det fanns ju trots allt andra telefoner som redan kunde det mesta av det iPhone kan, om än inte lika smidigt och elegant.
Men med iPaden är det annorlunda. Vi vet redan att det kommer att dyka upp många kopior på marknaden inom kort, men när det gäller surfplattor är det Apple som skriver regelboken, alla andra kan bara följa efter. Android är i sin nuvarande form inte redo för den större skärmen och kan därför inte dra full nytta av de möjligheter den innebär. Det kommer, men Apple har redan hunnit få ett rejält försprång.
Därför sitter jag nu med den första Apple-produkten framför mig som jag någonsin köpt. Och mina slutsatser efter ett par månader med paddan?
Ja, en sak är helt uppenbar: tiden är förbi när man kan tänka sig att sitta med en hel laptop i knäet framför tv:n. Det behovet täcks in mycket bättre med iPaden. Det är även ytterst tveksamt om jag kommer bry mig om att kånka hem en laptop från jobbet ens för att sitta vid köksbordet och göra kontorssysslor. Hela den här texten har jag skrivit på min iPad, och det känns helt okej. Ett riktigt tangentbord hade förstås varit skönare, men det här går alldeles utmärkt ibland, och då slipper jag allt mek med att starta och koppla upp en stor dator.
Just uppstartstiden är en av paddans avgörande fördelar: Trots den fantastiska utveckling som datorerna genomgått är det en sak som stannat kvar i stenåldern, och det är tiden det tar att boota upp. Jag tror inte jag överdriver när jag säger att det tar mig lika lång tid att starta min Vaio på morgonen nu som det tog min farsa att starta sin IBM AT 1986. Med iPaden blir ”ett snabbt öga på mailen” verkligen snabbt, och inte ett halvtimmes projekt. Det gör en j*la skillnad!
Det är just i snabbheten och smidigheten som iPaden skapar förutsättningar för helt nya beteenden: för i ärlighetens namn, det är bara de riktigt teknikfrälsta som verkligen kan tänka sig att dra fram en hel laptop på frukostbordet för att läsa nyheter. Med en iPad däremot kan man för första gången börja fundera allvarligt på om man ska avsluta den där tidningsprenumerationen.
Några som definitivt verkar ha förstått detta är ju de svenska dagstidningarna som alla har haft väldigt bråttom att lansera iPad appar, och därmed kraftigt bidragit till hajpen. De tänker väl ”bättre att förekomma än förkomma” och det är ju en okarakteristiskt framsynt inställning.
Personligen är jag dock skeptisk till de tidningsappar som nu florerar. Visst, de är snygga, men de har helt tappat bort en av on-line mediets mest grundläggande fördelar gentemot papperet, nämligen att vara helt uppdaterat. När appens innehåll inte är ett dugg mer up to date än papperstidningen, utan måste hänvisa till ”gammal-webben” för senaste nytt, då är det ju nåt som är rejält koko.
Men då ska man komma ihåg att det handlar om första generationen appar, det kommer naturligtvis ske en enorm utveckling där de närmaste åren.
Är då iPaden den definitiva spiken i kistan för ”gammal-media”? Att den förändrar allt, det tror jag redan nu vi kan konstatera, bara nåt år efter att den lanserades. Men att den helt skulle innebära slutet för tidningar och tidskrifter på papper, det tillåter jag mig att betvivla. Någon klok människa har sagt att sedan Gutenberg har inget nytt medium någonsin helt ersatt ett gammalt. Jag tror inte det kommer hända den här gången heller.
signal:brus 